Kontorsgymnastik. Det är vad de här skönheterna ägnade sig åt, på ett tak på ett hus i Kungsträdgården någonstans på 50-talet, för att inte få skrivmaskinsarm. Jag borde göra något liknande, men en förkylning från helvetet hindrar mig.
I stället ägnar jag mig åt ett favoritintresse; inramade tanter. Jag räknar efter och inser att vår trea för närvarande innehåller cirka 30 stycken. Det är tio tanter per rum. Fast det är klart, några av dem pryder toaletten, vilket påverkar fördelningen.
Mona-lisa i miniatyr på en gammal skolplansch med sammetspassepartouten kvar. Selma Lagerlöf utan tjuga, men med boa och fuchsiafärgat läppstift. En trånande Delilah. 1700-talsporträttet från Myrorna som nästan inte kostade någonting. 1700-talsporträttet från antikaffären som antagligen kostade alldeles för mycket. Maria och barnet. Nakenskisser av Naliwajko. Farmor. Mormor. Sonja Åkesson.
Kvinnor, tanter, flickor jag på något sätt beundrar.
Jag älskar dem.
Varje bild innebär en alldeles speciell kärleksrelation. Vissa av dem har flyttat med mig genom olika liv, legat nerbäddade i banankartonger och sett nytt ljus på nya adresser. Vissa av dem har viskat till mig från loppisväggar och genom skyltfönster. Väl på min vägg så blir de till familj.
Flickan med cykeln hette Maja Karlsson.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar