Efter, senare, sen

Anden är inte instängd längre

den svävar ovan tanken
lägger sitt lugn
sneglar och ler

jag är ett glödande klot
som roterar
framför mig

min egen zon
bakom vilken jag existerat


I frånvaron av jakten
på känslans förlösning
har intellektet somnat

jag är dum
och så mycket smartare än så


Jag är kroppen
jag tillfälligt bor i.

Måndag

Gå upp. Snyta näsa. Knyta morgonrock.

Välja bort ägg, välja gröt, packa väska. Torktumla tröja, stryka byxor, föna hår. Måla ansikte, släcka lampor, tunnelbana.

Halka över gata, leta månadskort, hålla i påse. Välja rulltrappa, gå mot rödljus, ta hissen där bak.

Hälsa x 16, hämta kaffe, förklara. Placera blomma, gå på möte, förklara. Presentera, starta dator, förklara.

Gå på lunch, bjuda på lunch, smälta lunch. Dricka kaffe. Prata poesi, köpa kalender.

Gå på möte, bli förklarad, gå från möte, förklara.

Redigera, instruera, dricka kaffe. Kissa kaffe.

Stänga dator, släcka lampa, trava muggar. Putsa trut, dra ner mössa, ta hissen där fram.

Hejdå x 16, förklara. Halka gata, gå mot rödljus, tunnelbana.

Öppna dörr, hacka tomater, skura kaffe. Tugga biffar, fråga frågor, frysa. Se film, spola film, googla film.

Sitta här. Knyta morgonrock. Snyta näsa. Skriva ord.
Med smak av hemmagjord.

Om kärlek till tanter

Kontorsgymnastik. Det är vad de här skönheterna ägnade sig åt, på ett tak på ett hus i Kungsträdgården någonstans på 50-talet, för att inte få skrivmaskinsarm. Jag borde göra något liknande, men en förkylning från helvetet hindrar mig.

I stället ägnar jag mig åt ett favoritintresse; inramade tanter. Jag räknar efter och inser att vår trea för närvarande innehåller cirka 30 stycken. Det är tio tanter per rum. Fast det är klart, några av dem pryder toaletten, vilket påverkar fördelningen.

Mona-lisa i miniatyr på en gammal skolplansch med sammetspassepartouten kvar. Selma Lagerlöf utan tjuga, men med boa och fuchsiafärgat läppstift. En trånande Delilah. 1700-talsporträttet från Myrorna som nästan inte kostade någonting. 1700-talsporträttet från antikaffären som antagligen kostade alldeles för mycket. Maria och barnet. Nakenskisser av Naliwajko. Farmor. Mormor. Sonja Åkesson.

Kvinnor, tanter, flickor jag på något sätt beundrar.
Jag älskar dem.

Varje bild innebär en alldeles speciell kärleksrelation. Vissa av dem har flyttat med mig genom olika liv, legat nerbäddade i banankartonger och sett nytt ljus på nya adresser. Vissa av dem har viskat till mig från loppisväggar och genom skyltfönster. Väl på min vägg så blir de till familj.



Flickan med cykeln hette Maja Karlsson.

Om att åka på bakhjulet ut i livet

Alltid lika fin.

Christers berättelse om att åka på bakhjulet ut i livet. Psykologperspektivet och klokheter a la Västerfärnebo.

http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=3381&artikel=3319398

Jag saknar dig!

Inspiration (1)

Drömsömn/grotesk realism+skönhet*känsla²= Stian Holes bilder

Fyra miljarder år

Fyra miljarder år
har vi på oss

fyra miljarder år
innan solen förbrukat allt sitt väte
blir till en röd jättestjärna
som slukar vår levande, blå planet
och spottar ut den
i ett öde, förkolnat klot

Sen får solen ytterligare 250 miljoner år till
innan den själv skrumpnar
blir en vit iskall dvärg
lika tyst som jorden

Allt ska lägga sig till vila
i en kosmisk djupfrys
en gång för evigt


Men,
vi kan tänka på en sockerkaka

på hur den kan stå där i solen, diskbänksljummen
husmodersredo
för färden ut till en sommarstuga

trots att den som brukade baka den
redan lagt sig oförgänglig
på sin egen hallmatta

och var klar
och vi kvar

Ni vet, så där när saknaden
blir en sjukdom i bröstet

när minnen
sliter stora stycken ur logiken
och kronologierna upphör

Då vi förstår;
vi färdas ju med kärlekens hastighet

När vi vill
kan vi snudda vid platsen
där allt vi lärt oss, säger
att den vi saknar borde vara.